Länkar v21

 

Internmedicin

Kardiologi

  • EKG/ischemi: håller med författarna till denna fallbeskrivning att naturligtvis bör även läkare verksamma på akuten känna till de Winters T-vågor, annars tolkas bilden lätt som ospecifik/NSTEMI och akut angio fördröjs. Detta betyder dock ej att alla högre upp i näringskedjan (läs kardiologer) är väl bekanta med bilden…
  • Lungödem: inga nya data men en bra påminnelse. Det är dags för lite sund skepticism över morfins roll vid lungödem. Dessa data är en efteranalys av en studie som inte var just inriktad på detta, och framför allt inte morfin vs placebo. Men nu när det inte finns något talande för att morfin ger positiv effekt på hårda endpoints kanske vi kan fokusera på viktigare terapi vid lungödem, ex NIV och blodtryckssänkning.

Ultraljud

  • Lungor: film om probehantering, det finns tips även för något man trodde var så enkelt som lungultraljud
  • Lungor/B-lines: trevlig översiktsartikel om B-lines från Eur. Heart J
  • Lungor/hjärtsvikt: så har lungultraljudet kommit till kardiologin, studie över det prediktiva värdet av B-lines hos patienter på en hjärtsviktsmottagning. Snyggt och bra gjort, visar också hur grova våra nuvarande metoder att förutse försämringsepisoder är, och hur mycket vi behöver finslipa.
  • Hjärta/probehantering: inget spektakulärt i denna korta video men den tar ändå upp några tips om probehantering för hjärtultraljud. Jag skulle dock lägga mindre vikt på ”Pressure” då detta sällan är lösningen. Lägg istället tiden på att positionera patienten (sidoläge) och vid parasternala vyer kan patienten hålla andning efter utandning om hjärtat är svårvisualiserat. Noviser tenderar att arbeta mycket med proben och mindre med maskinen (inställningar), positioneringen och andningen.
  • Hjärta/ischemi: lärdomar om användning av ultraljud vid ischemidiagnostik (här speckle tracking). Kortfattat: använd bara för ”rule out” om du är väldigt van och redan har låg sannolikhet. Man kan lätt föreställa sig de feltolkade fallen där någon tyckte ”det rörde sig bra” och EKG:t var patologiskt men ”icke-diagnostiskt”. Bäst kanske att använda ultraljud för att diffa mellan ischemi och andra orsaker till EKG-påverkan som lungemboli, tamponad… Om sådan inte hittas bör man alltså vara mycket försiktig att friskriva från ischemi, det måste ju i princip vara transmural ischemi förr att rörligheten i ett segment ska påverkas.

Diverse

Detta inlägg publicerades i Länkar och märktes , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar