Länkar v18-19

Har fått några rätt lärorika Fast Five Quiz från medscape på mail senaste mån, klart roligare än att läsa översikter om respektive ämne

Internmedicin

  • Onkologi: intressant essä om hur getiskt heterogen många cancrar är, och hur man ev kan behandla det
  • Gastro/Crohn: översiktsartikel ur Lancet, Richard Lehman skriver så här och man kan inte annat än hålla med ”I do want you to share my joy in being reminded of Paneth cells: ‘Paneth cells are specialised secretory cells located at the base of the crypts of Lieberkühn.’ Wow, I once knew that, 40 odd years ago. I think. So nice to meet Paneth and Lieberkühn again after all these years.”
  • Infektion/fall: fall med fusobacterium necrophorum fast med lite ovanligare klinik än den kanske mer typiska orala infektionen (+/- Lemierres syndrom). Tar också kort upp om HLH (överdriven immunaktivering).
  • Blodgas/anjongap: Best case ever om ett fall med högt anjongap där de diskuterar varför man inte längre behöver lära sig ramsan mudpiles (om etiologi) och även ger tips på några nyare upptäckter om etiologi (d-laktat och paracetamolmetabolit).
  • Stensjukdom: föreläsning om systemsjukdomar med stenbildning, en hel del bra fall om utredning av sten, hyperkalcemi och andra metabola rubbningar
  • Diverse: Läckande kapillärer kan man få vid sepsis, men även en del andra mer eller mindre ovanliga tillstånd, här en kort sammanfattning av en artikel
  • Onkologi/cytostatika: dels en allmän föreläsning om cytostatika, dels översiktsartikel om cytostatikautlöst hjärtsvikt: vilka preparat är hög risk (antracykliner), hur man ska följa och behandling (när kan nästa kur ges, medicinsk behandling av svikt)

Kardiologi/EKG

Procedurer

Ultraljud

Statistik

  • Subgruppsanalys: Enklast är kanske att hoppa över subgruppsanalysen, här en studie som visar att statistiska belägg för subgruppsanalys finns ganska sällan. Eller som Richard Lehman skrivet ”Somebody should invent a term for the urban myths that spread so rapidly through medicine despite the best attempts of the evidence based medicine community”
  • P-värde: Justera nivån för signifikans utifrån hur många analyser som görs, här ur exemplet Ger lågkaloriläsk demens? Än mer kritiskt analyserar man vilka tester som gjorts – är de logiskt valda eller finns chansen att fler icke-redovisade test gjorts och att signifikans därför ska sättas ännu lägre
Annonser
Det här inlägget postades i Länkar och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s